fasta, periodisk fasta

Sida lyssning

Ungerska Engelska Spanska

 

 

Mekanismen bakom fasta, det vill säga så kallad AUTOFAGI – har lyfts fram alltmer av de senaste decenniernas forskning.

 

Detta grekiska ord betyder självätande, det vill säga när våra celler bryter ner celldelar som inte längre fungerar väl, och återanvänder dessa eller utvinner energi ur dem.

När det gäller den fysiologiska bakgrunden till cellförnyelseprocessen kom det stora genombrottet genom den japanske cellbiologen Yoshinori Ohsumis forskning om autofagi, för vilken han också fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2016.

Vissa cellkomponenter – främst proteiner – blir med tiden trötta, förbrukade och därmed oförmögna att utföra sin normala funktion.

Autofagi är cellernas självnedbrytande process, under vilken överflödiga och skadade celldelar bryts ner genom en enzymatisk mekanism. Detta frigör energi samt material som kan användas för att bygga upp nya celler.

Detta hänger samman med fasta på så sätt att produktionen av vissa hormoner – t.ex. glukagon som frigörs vid svält – och den samlade effekten av andra hormoner kan stimulera autofagiprocessen, vilket alltså kan främja cellförnyelse.

Om glukoskoncentrationen i blodet blir för låg (under 3,9–4,0 mmol/L), utsöndrar bukspottkörteln ett hormon som kallas glukagon, vilket i levern sätter igång nedbrytningen av lagrat glykogen till glukos. På så sätt höjs det sänkta blodsockret när det kommer ut i blodet igen.

Svält stimulerar dessutom produktionen av tillväxthormon, och de två tillsammans resulterar i cellförnyelse.

Förenklat är det som att lämna in bilen på service, där hela fordonet förnyas genom att några delar byts ut.

Detta är en mycket finreglerad mekanism hos organismen, då kroppen gör sig av med patogener (virus, svampar, bakterier), defekta celldelar samt förbrukade proteiner, cellmembran, organeller och celldelar som inte längre fyller sin funktion inuti cellen.

Detta är alltså en process som stödjer cellförnyelse, vilken spelar en stor roll i att bevara normal cellmetabolism, förebygga sjukdomar och fördröja åldrande.

Under processen sker nedbrytningen av de förbrukade delarna i lysosomer (cellorganeller) som är specialiserade på proteinnedbrytning med hjälp av olika enzymer.

De nedbrutna delarna transporteras därefter till levern, där de återanvänds eller används för energiproduktion.

På så sätt kan felaktigt bildade proteiner omvandlas till normala proteiner.

Illustrationen visar fusionen av en lysosom (övre vänstra hörnet) och en autofagosom under autofagiprocessen:

Autofagi är cellernas naturliga rengörings- och regenereringsmekanism, som bidrar till kroppens självläkande förmåga, särskilt i högre ålder. Denna uråldriga biologiska process stödjer hälsosam cellförnyelse och inre renhet.

 

Processen kan starta redan under en 14–16 timmars fasta, om vi inte intar näring, utan bara tillför vätska.

Samtidigt stoppas den av födointag (ökning av glukos- och insulinnivå). Så juicefasta eller kalorirestriktiva dieter hjälper inte!

Det har även visat sig att periodisk fasta sänker fasteglukos- och insulinnivåerna, samt sänker kolesterolnivån och blodtrycket.

Autofagi sker inte bara i levern, utan även i fettet, i HJÄRNAN och i MUSKLERNA!

Autofagi spelar också en viktig roll för att bibehålla hjärnans hälsa och minska risken för neurodegenerativa sjukdomar.

Genom autofagi kan hjärnceller avlägsna skadade celldelar och proteiner, vilket bidrar till skydd av nervceller och cellregenerering.

Forskning visar att dysreglering av autofagi – när processen inte är reglerad – har ett samband med utvecklingen av hjärnsjukdomar, som t.ex. Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

En välfungerande autofagi spelar en viktig roll för nervsystemets hälsa och bibehållandet av KOGNITIVA FUNKTIONER.

Kognitiva funktioner avser hjärnans förmågor som hjälper människan att bearbeta information, lära sig, minnas, fatta beslut, lösa problem och kommunicera. Dessa funktioner omfattar många områden:

• Minne: lagring och återkallande av information från det förflutna.
• Uppmärksamhet: bibehållande och riktning av uppmärksamhet mot information.
• Perception: att uppfatta och tolka omvärlden med hjälp av sinnena.
• Språk: förståelse och uttryck av tal, skrivande och läsning.
• Tänkande: bearbetning av information, tolkning och igenkänning av sammanhang.
• Förståelse: tolkning av information, igenkänning av samband mellan olika begrepp.
• Beslutsfattande: utvärdering och val av alternativ.
• Problemlösning: förståelse av ett givet problem och utveckling av en effektiv lösning.

Dessa kognitiva funktioner är komplexa och samverkar för att göra det möjligt för människor att tänka effektivt, lära sig och hantera det dagliga livet.

De kognitiva funktionerna kan förändras med åldern, eller under påverkan av olika sjukdomar eller skador.

Svält ökar nivån av hjärnhärledd neurotrofisk faktor (BDNF) i kroppen.

BDNF skyddar nervceller genom att göra dem mer motståndskraftiga mot olika skador.

BDNF stärker dessutom synapserna (strukturen mellan nervceller genom vilken informationsöverföring sker), och stimulerar även bildandet av nya nervceller och nya synapser.

Genom att rengöra våra hjärnceller kan vi förbättra vårt minne och minska risken för att utveckla neurologiska sjukdomar som Alzheimers eller Parkinsons sjukdom.

Denna kvalitetskontrollprocess är särskilt viktig för hjärncellerna.

Om autofagin fungerar väl skyddar den nervcellerna och bromsar progressionen av nämnda neurodegenerativa sjukdomar.

Och vice versa; om autofagin inte fungerar eller inte fungerar korrekt, blir individen sjuk.

Trots att vi inte får i oss protein under svält, förblir aminosyrakoncentrationen i vårt blod och våra vävnader mer eller mindre oförändrad, eftersom aminosyror som brutits ner under autofagi hamnar i vätskan inuti cellen och återanvänds där: nya proteiner tillverkas av dem, vilka antingen byggs in eller återanvänds som energikälla.

 

Autofagi i musklerna

Autofagins roll och effekt i muskelvävnader är särskilt viktig, eftersom muskler fungerar genom att förbruka stora mängder energi och ofta utsätts för olika stressorer, t.ex. träning eller skada.

Några viktiga effekter sammanfattade:

• Muskelregenerering och reparation av skador.

Autofagi möjliggör avlägsnande av skadade muskelceller, vilket främjar muskelregenerering och läkning av skador.

 

• Bibehållande av muskelmassa och styrka:

Autofagi spelar en roll i bibehållandet av muskelmassa och styrka genom att hjälpa till att hålla protein- och energireserverna i muskelcellerna på en optimal nivå.

 

• Reglering av proteinsyntes (bildning av proteiner från aminosyror):

Autofagi reglerar proteinsyntesen i muskelvävnader, vilket är viktigt för cellernas metabolism och energiförsörjning.

• Minskning av oxidativ stress:

Autofagi hjälper till att minska oxidativ stress i muskelvävnader, vilket kan orsaka betydande skador på musklerna, särskilt vid intensiv träning eller skada.

Autofagi spelar alltså en nyckelroll i att bibehålla och förbättra muskelvävnadernas hälsa och prestation.

Att stödja dess korrekta funktion är viktigt för idrottsprestationer, muskeluppbyggnad och allmän hälsa.

En studie utförd på möss konstaterade också att svältande möss undvek minskning av muskelmassa, vilket sker vid normalt åldrande.

Dock kan en ÖVERDRIVEN, långvarig aktivering av autofagi också påverka muskelvävnader negativt:

det kan leda till självnedbrytning » minskning av muskelmassa eller skada.

Om vår kropp och alla våra celler är under kronisk stress, skapar det förändringar som kan påverka autofagin negativt. Därför måste vi leva så att även våra celler är 'lyckliga'.

Autofagins kapacitet avtar med åldern. I hög ålder blir graden av molekylära skador dominerande, och cellernas rengörings- och självrensningsförmåga försvagas.

Autofagi är faktiskt det centrala reglersystemet för åldrandeprocessen.

Av de 500 idag kända generna som ökar livslängden utövar nästan alla sin effekt genom autofagisystemet!

Det är dessutom oumbärligt för celltillväxt och vävnadsregenereringsprocessen.

 

Det sistnämnda är ganska belysande

Zebrafiskar som används i experiment kan, om deras stjärtfena klipps av (amputeras), få den att växa ut igen.

Vid ELTE (Eötvös Loránd-universitetet) bevisades att om man stänger av autofagigenerna växer fiskarnas stjärt inte ut igen, den förmår inte regenereras.

Varför är detta betydelsefullt?

Genom att påverka autofagisystemen kan cellernas regenerering påskyndas, och detta kan vara betydelsefullt vid sårbehandling eller till och med vid behandling av hjärtinfarkt.

Sammanfattning

Att jämna ut glukos- och därmed insulinkurvan, periodisk fasta, fysisk träning och stressreduktion är effektiva verktyg för att förebygga åldrande och cancer.

 

Avslutningsvis här en rolig tecknad film om vad som skulle hända om vår hjärna en 'vacker dag' bestämde att hela vår kropp ska fasta i 36 timmar: