Om fasteperiodens fysiologiska bakgrund

Lyssna på sidan

Ungerska Engelska Spanska

 

 

Fasta

 

Autofagi

Vissa cellkomponenter – främst proteiner – blir med tiden utslitna och förbrukade, och kan därmed inte längre utföra sin normala funktion.

Autofagi är cellernas självnedbrytande process, under vilken onödiga och skadade celldelar bryts ner genom en enzymatisk mekanism.

På så sätt frigörs energi samt material som kan användas för att bygga upp nya celler.

Glukagon

Detta hänger ihop med fasta genom att produktionen av vissa hormoner – t.ex. glukagon som frigörs under svält – och den kombinerade effekten av andra hormoner kan stimulera autofagiprocessen, och därmed främja cellförnyelse.

Om glukoskoncentrationen i blodet blir för låg (under ca 4 mmol/L) utsöndrar bukspottkörteln ett hormon som kallas glukagon, vilket i levern startar nedbrytningen av lagrat glykogen till glukos.

Genom att komma ut i blodet höjer det därmed det sjunkna blodsockret.

Tillväxthormon

Svält stimulerar dessutom produktionen av tillväxthormon, och tillsammans resulterar de båda i cellförnyelse.

Förenklat är detta som att ta bilen till en serviceverkstad, där hela fordonet förnyas genom att några delar byts ut.

Cellomsättningsprocessen

Detta är en mycket finkänsligt reglerad mekanism i organismen, där kroppen gör sig av med patogener (virus, svampar, bakterier), defekta celldelar samt sådana förbrukade proteiner, cellmembran, celldelar och organeller som inte längre fyller sin funktion inuti cellen.

Det är alltså en process som stöder cellförnyelse och som har en stor roll i att bevara den normala cellomsättningen, förebygga sjukdomar och fördröja åldrandet.

Under processen sker nedbrytningen av de förbrukade delarna i lysosomer (cellorganeller) som är specialiserade på proteinnedbrytning, med hjälp av olika enzymer. De nedbrutna delarna transporteras därefter till levern, där de återanvänds eller används för energiproduktion.

På så sätt kan felaktigt bildade proteiner omvandlas till normala proteiner.

Processen startar redan under en 14–16 timmars fasta, när vi inte tillför näring, utan endast ersätter vätska.

Däremot stoppar ätande (ökning av glukos- och insulinnivåer) den.

Därför hjälper inte juicefasta eller kalorirestriktiva dieter...

Periodisk fasta

Man har även visat att periodisk fasta minskar glukos- och insulinnivåerna vid fasta, samt sänker kolesterolnivån och blodtrycket. Läs mer...

Autofagi

Autofagi sker inte bara i levern, utan även i fett, i HJÄRNAN och i MUSKLERNA!

Autofagi spelar också en viktig roll i att bibehålla hjärnans hälsa och minska risken för neurodegenerativa sjukdomar.

Genom autofagi kan hjärnceller avlägsna skadade celldelar och proteiner, vilket bidrar till skydd av nervceller och cellregenerering.

Forskning visar att dysreglering av autofagi – när processen är oreglerad – har ett samband med uppkomsten av hjärnsjukdomar, som t.ex. Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.

En välfungerande autofagi spelar en viktig roll i nervsystemets hälsa och för att bibehålla KOGNITIVA FUNKTIONER.

Kognitiva funktioner

De kognitiva funktionerna representerar hjärnans förmågor med vars hjälp människan bearbetar information, lär sig, minns, fattar beslut, löser problem och kommunicerar.

Dessa funktioner inkluderar flera områden:

1. Minne: lagring och framkallning av information från det förflutna.

2. Uppmärksamhet: att bibehålla och rikta uppmärksamhet mot information.

3. Perception: att förnimma och tolka omvärlden med hjälp av sinnena.

4. Språk: förståelse och uttryck av tal, läsning och skrivning.

5. Tänkande: bearbetning av information, tolkning och identifiering av samband.

6. Förståelse: tolkning av information, identifiering av kopplingar mellan olika begrepp.

7. Beslutsfattande: utvärdering och val av alternativ.

8. Problemlösning: förståelse för ett visst problem och framtagning av en effektiv lösning.

Dessa kognitiva funktioner är komplexa och fungerar tillsammans för att göra det möjligt för människor att tänka, lära sig och hantera vardagslivet effektivt.

De kognitiva funktionerna kan förändras med stigande ålder eller som effekt av olika sjukdomar eller skador.

 

Autofagi i hjärnan

Svält ökar nivån av hjärnhärledd neurotrofisk faktor (BDNF) i kroppen.

BDNF skyddar nervceller genom att göra dem mer motståndskraftiga mot olika skador.

BDNF stärker dessutom synapserna (strukturen mellan nervceller genom vilken informationsöverföringen sker), och stimulerar även bildandet av nya nervceller och nya synapser.

Genom att städa upp våra hjärnceller kan vi förbättra vårt minne och minska risken för uppkomsten av neurologiska sjukdomar som Alzheimers eller Parkinsons sjukdom.

Denna kvalitetskontrollprocess är särskilt viktig för hjärnceller.

Om autofagin fungerar bra skyddar den nervcellerna och bromsar progressionen av de nämnda neurodegenerativa sjukdomarna.

Och tvärtom; om autofagin inte fungerar, eller fungerar bristfälligt, blir individen sjuk.

 

Trots att vi inte får i oss protein under svält förblir aminosyrakoncentrationen i vårt blod och våra vävnader mer eller mindre oförändrad, eftersom aminosyror som brutits ner genom autofagi hamnar i vätskan inuti cellen och återanvänds där: nya proteiner tillverkas av dem, vilka antingen byggs in eller återanvänds som energikälla.

Autofagi i musklerna

Autofagins roll och effekt i muskelvävnader är särskilt viktig eftersom muskler fungerar genom att förbruka stora mängder energi och ofta är utsatta för olika stressfaktorer, t.ex. träning eller skada.

Sammanfattning av några viktiga effekter:

• Muskelregenerering och reparation av skador.

Autofagi möjliggör avlägsnande av skadade muskelceller, vilket främjar muskelregenerering och läkning av skador.

• Bibehållande av muskelmassa och muskelstyrka:

Autofagi spelar en roll i att bibehålla muskelmassa och styrka, eftersom det hjälper till att hålla protein- och energireserverna i muskelcellerna på en optimal nivå.

• Reglering av proteinsyntes (bildande av proteiner från aminosyror):

Autofagi reglerar proteinsyntesen i muskelvävnader, vilket är viktigt för cellernas ämnesomsättning och energiförsörjning.

• Minskning av oxidativ stress:

Autofagi hjälper till att minska oxidativ stress i muskelvävnader, vilket kan orsaka betydande skador i musklerna, särskilt vid intensiv träning eller skada.

Autofagi spelar alltså en nyckelroll i att bibehålla och förbättra muskelvävnadernas hälsa och prestation.

Att stödja dess korrekta funktion är viktigt för idrottsprestation, muskeluppbyggnad och den allmänna hälsan.

En studie utförd på möss fann också att svältande möss undvek den minskning av muskelmassa som sker vid normalt åldrande.

Överdriven autofagi

Emellertid kan en ÖVERDRIVEN, långvarig aktivering av autofagi också påverka muskelvävnaderna negativt:

det kan leda till självsmältning – minskning av muskelmassa eller skada på musklerna.

Om vår kropp och alla våra celler befinner sig under kronisk stress skapar det förändringar som kan påverka autofagin negativt. Därför måste vi leva på ett sätt så att även våra celler är 'glada'.

Minskning av autofagi

Kapaciteten för autofagi avtar med stigande ålder.

I hög ålder får molekylära skador överhanden, och cellernas förmåga till städning och självrening försvagas.

Autofagi är faktiskt det centrala reglersystemet för åldrandeprocessen.

Av de 500 gener som idag är kända för att öka livslängden utövar nästan alla sin effekt genom autofagisystemet!

Det är dessutom absolut nödvändigt för celltillväxt och processen för vävnadsregenerering.

Genom att påverka autofagisystemen kan cellernas regenerering påskyndas, och detta kan vara betydelsefullt vid sårläkning eller till och med vid behandling av hjärtinfarkt.

 

Sammanfattningsvis

Bakom den fysiologiska bakgrunden till fasta står autofagimekanismen, som är en självnedbrytande process i cellerna: den bryter ner skadade celldelar, återanvänder dem och producerar energi från dem.