Jämförelse av den postprandiella glykemiska och insulinemiska responsen av allulos

Jämförelse av den postprandiella glykemiska och insulinemiska responsen av allulos intaget separat eller tillsatt till sackaros

Källa: ScienceDirect (Utdrag)

 

Huvudpunkter

• Allulos för sig självt ökade, som förväntat, glukos- och insulinnivåerna minimalt.
• Allulos tillsatt till sackaros minskade den postprandiella glukosnivån jämfört med intag av enbart sackaros.
• Insulinnivåerna minskade också efter tillsats av allulos till sackaros jämfört med vid intag av enbart sackaros.
• Tillsats av allulos till sackaros minskade även glukos- och insulinstegringarnas toppvärden.

 

Abstrakt

Allulos är en naturligt förekommande monosackarid med en sötma på ~70 % av sackaros, och som vid intag i samband med en kolhydratrik måltid kan minska den postprandiella glukosnivån.

Det är fortfarande oklart om ett högre förhållande mellan allulos och kolhydrater ytterligare hämmar både den glykemiska och den insulinemiska responsen.

I en akut, dubbelblind, randomiserad studie undersöktes 14 personer utan diabetes (ålder: 51 ± 15 år, BMI: 27,2 ± 4,1 kg/m2) under 120 minuter vid tre olika tillfällen, efter att ha intagit drycker innehållande 15 g allulos, 15 g allulos och 30 g sackaros eller 30 g sackaros.

Efter intag av drycker med allulos, allulos + sackaros respektive sackaros, skiljde sig iAUC för glukos (medelvärde ± SEM; 0,6 ± 0,2, 86,0 ± 9,5 och 118,1 ± 11,3 mmol × min/l), samt toppstegringen (0,05 ± 0,02, 1,69 ± 0,13 och 3,15 ± 0,23 mmol/l) signifikant (p < 0,05).

På samma sätt skiljde sig iAUC och toppstegringen för insulin signifikant mellan alla drycker.

Denna studie visade att allulos tillsatt till sackaros minskade både den postprandiella glukos- och insulinresponsen.

Därmed kan en kostmässig ersättning av sackaros med allulos vara fördelaktig, men långtidsstudier krävs för att bekräfta de långsiktiga fördelarna.

 

Grafiskt abstrakt

Blodsockernivå

När 15 g allulos tillsattes till 30 g sackaros var ökningen av blodsockernivån (iAUC) 24 % lägre än när försökspersonerna endast konsumerade sackaros.

Insulinnivå

Vid gemensamt intag av allulos och sackaros var ökningen av insulinnivån 33 % lägre än vid drycken som endast innehöll sackaros.

Intag separat

15 g allulos intaget för sig självt utlöste praktiskt taget ingen blodsocker- eller insulinrespons.

 

1. Introduktion

Den ökade konsumtionen av sockerarter i kosten är fortfarande ett allvarligt folkhälsoproblem i den utvecklade världen, vilket har fått många hälsoorganisationer att förespråka en minskning av intaget av tillsatta eller fria sockerarter:

• Dietary Guidelines Advisory Committee, 2020
• Nutrition GBSAC, 2015
• Världshälsoorganisationen, 2015

 

Trots att många sockeralternativ och kalorifattiga sötningsmedel har utvecklats, har den fortsatta ökningen av fetma och kardiometabola sjukdomar väckt förnyat intresse för sockeralternativ som kan ha gynnsamma hälsoeffekter utöver energiomsättningen.

Allulos, även känt som psykos, är en monosackarid som är en C-3-epimer av fruktos och som förekommer naturligt i små mängder i torkad frukt, farinsocker och lönnsirap (Oshima, Kimura och Izumori, 2006).

Dess sötma motsvarar cirka 70 % av sackaros, och det anses vara kalorifattigt (<0,2 kcal/g) (Hossain et al., 2015).

Det är för närvarande godkänt som sockerersättning i USA av U.S. Food and Drug Administration (Food and Drug Administration, 2022).

Även om allulos endast förekommer naturligt i små mängder, har den senaste tekniska utvecklingen underlättat massproduktion av allulos, vilket har lett till ett förnyat intresse för att undersöka dess metabola egenskaper (Takeshita, Suga, Takada och Izumori, 2000).

I kontrollerade studier på människor verkar intag av enbart allulos inte höja den postprandiella glukos- eller insulinnivån (Iida et al., 2008).

Dessutom tyder 14 jämförelser i 6 studier på att när 2,5–15 g allulos tillsätts till kolhydrater från 50–85 g glukos, maltodextrin, sackaros eller en blandad måltid, så minskar arean under glukosrespons-kurvan (iAUC) med 8,9 ± 2,6 % hos personer utan diabetes, såväl som hos personer med prediabetes och typ 2-diabetes.

I dessa studier varierade dock mängden allulos endast mellan 0,03 och 0,20 g per gram kolhydrat, och inget signifikant dos-responsförhållande kunde fastställas.

Det är därför oklart om en större dos allulos kan ge en större effekt.

Syftet med den nuvarande studien var därför att utvärdera den postprandiella glukos- och insulinrespons som framkallas av 15 g kommersiellt tillgängligt allulos (allSWEET®) hos personer utan diabetes, när det intogs för sig självt eller tillsammans med 30 g sackaros, vilket resulterade i ett förhållande på 0,5 g allulos per gram kolhydrat.

2. Material och metoder

Se källan.

3. Resultat

Dessa två grafer illustrerar hur allulos påverkar kroppens blodsocker- och insulinrespons jämfört med vanligt bordssocker (sackaros).

A) Förändring av blodsockernivå

• Sackaros (blå linje)

Framkallar en snabb och signifikant ökning som når sin topp vid 30 minuter (~3,0 mmol/l) och faller sedan under utgångsnivån efter 90 minuter.

• Allulos + Sackaros (grön linje)

Tillsats av allulos dämpar ökningen av blodsockernivån avsevärt.

Toppvärdet är även här vid 30 minuter, men är bara hälften så högt (~1,6 mmol/l) som vid enbart socker.

• Allulos (lila linje)

Intaget för sig självt har praktiskt taget ingen effekt på blodsockernivån, och kan till och med visa en lätt minskning.

B) Förändring av insulinnivå

• Sackaros (blå linje)

Framkallar en kraftig insulinrespons, som också toppar vid 30 minuter (~260 pmol/l).

• Allulos + Sackaros (grön linje)

Närvaron av allulos minskar kroppens insulinreaktion med ungefär hälften jämfört med socker.

• Allulos (lila linje)

Utlöser ingen nämnvärd insulinrespons.

5. Slutsatser

Vi har visat att 15 g kommersiellt tillgängligt allulos signifikant minskade den generella glykemiska och insulinemiska responsen när det tillsattes i en dryck innehållande 30 g sackaros.

Intaget för sig självt ökade 15 g allulos inte den postprandiella glukos- eller insulinnivån, och samtliga drycker tolererades väl.

Våra resultat tyder på att allulos potentiellt kan spela en fördelaktig roll som sockerersättning i den akuta glykemiska kontrollen, men ytterligare studier krävs för att bedöma allulos långsiktiga effekt på glykemisk kontroll hos olika populationer.

 

 

Sammanfattning

• Forskningen visar att allulos kan "bromsa" den påverkan som vanligt socker har på kroppen.
• Allulos tillsatt till sackaros utlöser en lägre postprandiell glukos- och insulinrespons än sackaros ensamt.
• Det inte bara höjer inte blodsockernivån, utan hämmar också upptaget av det socker som intas samtidigt samt den insulintopp som det framkallar.
  
• Allulos kan spela en fördelaktig roll som sockerersättning vid akut glykemisk kontroll.