Är naturliga sötningsmedel bättre än konstgjorda?

Lyssna på sidan

Ungerska Engelska Spanska

 

Källa: akcioeső.hu

 

 

På senare tid har det talats mycket om de potentiella farorna med artificiella sötningsmedel: aspartam – det populära artificiella sötningsmedel som finns i drycker som light-cola – har nyligen klassificerats av Världshälsoorganisationen (WHO) som "möjligen cancerframkallande för människor".

Samtidigt som debatten pågår om huruvida konsumtion av artificiella sötningsmedel generellt sett är säkert eller bör undvikas, kanske du är intresserad av vilka alternativ som finns till artificiella sötningsmedel.

Finns det något alternativ som är hälsosammare än både artificiella sötningsmedel och det vita strösockret, som så ofta kritiseras och som är anledningen till att folk överhuvudtaget började använda artificiella sötningsmedel?

 

Låt oss titta närmare på naturliga sötningsmedel, som också kan ge mat och dryck den sötma du kanske längtar efter.

Här är vad du behöver veta om de mest populära naturliga sötningsmedlen.

 

Allulos

Vad är det?

Allulos är ett sötningsmedel som härrör från fruktos och finns naturligt i livsmedel som fikon, russin, jackfrukt och lönnsirap.

 

Det upptäcktes ursprungligen 1940, men det var först 1994 som Ken Izumori vid Kagawa University i Japan upptäckte hur man kan omvandla fruktos till allulos med hjälp av ett enzym.

År 2012 godkände amerikanska livsmedelsverket (FDA) att allulos hamnar på listan över GRAS (Generally Recognized As Safe), även om det ännu inte har godkänts i EU och Kanada...

 

Kemiskt sett kan allulos klassificeras som ett av de "sällsynta sockerarterna", eftersom det förekommer i naturen, men endast i små mängder.

Allulos kan användas som sockerersättning i många recept, särskilt vid bakning, eftersom det beter sig likt vanligt socker när det gäller textur och karamellisering.

 

Innehåller det kalorier eller näringsvärde?

Även om allulos innehåller "en mycket liten mängd kalorier", "absorberas det inte och bidrar inte till det dagliga kaloriintaget.

Allulos "innehåller cirka 0,2-0,4 kalorier per gram, vilket är betydligt mindre än vanligt strösocker (sackaros), som har cirka 4 kalorier per gram".

 

Finns det några potentiella hälsoeffekter?

Även om FDA erkänner allulos som säkert, noterar experter att överdriven konsumtion, precis som med andra sockerarter, kan leda till matsmältningsproblem som uppblåsthet, gaser och diarré.

 

Eftersom det är en sockerart kan det också utlösa en dopaminreaktion och orsaka sug efter ännu mer sötma. (Motbevisat!)

 

Munkfrukt

Vad är det?

Munkfrukt, även känd som luo han guo, är en liten rund frukt med ursprung i södra Kina. Frukten, vars namn kommer från de buddhistiska munkar som först odlade den, innehåller söta föreningar som kallas mogrosider, vilka bearbetas till ett kalorifritt sötningsmedel.

 

Innehåller det kalorier eller näringsvärde?

Munkfrukt innehåller inga kalorier eller kolhydrater, vilket gör det till ett "bra val" för personer på ketogen diet som fortfarande vill ha något sött.

 

Finns det några eventuella hälsoeffekter?

Den söta smaken kommer från mogrosid, som är en antioxidant. Det kan även ha antiinflammatoriska egenskaper. Eftersom dosen som krävs för sötning är så liten, är det dock oklart om dessa effekter faktiskt uppstår.

 

Stevia

Vad är det?

Stevia kommer från bladen på växten Stevia rebaudiana (sötflockel). Sötningsmedlet är 200–300 gånger sötare än socker, vilket innebär att det bara behövs en liten mängd för att söta mat.

 

Innehåller det kalorier eller näringsvärde?

Stevia är kalorifritt.

 

Finns det några eventuella hälsoeffekter?

Stevia har en komplicerad historia. Tidiga studier tydde på att stevia orsakade cancer, och FDA förbjöd det 1991. Detta ändrades dock 1995, enligt VeryWell Health.

FDA omprövade förbudet mot stevia-blad och extrakt och tillät att de användes som kosttillskott – men inte som sötningsmedel.

År 2008 meddelade FDA att utvalda steviaextrakt med hög renhet (minst 95 % renhet) klassificeras som generellt säkra (GRAS), men stevia-blad och rått steviaextrakt erkänns fortfarande inte som GRAS.

Helbladig stevia eller råa extrakt är inte tillåtna på grund av oro kring reglering av blodsocker samt effekter på njurar, hjärt-kärlsystemet och reproduktionssystemet.

Även om det inte finns något fastställt gränsvärde för stevia bör det användas med måtta, eftersom "konsumtion av stora mängder kan leda till matsmältningsproblem och en obehaglig eftersmak".

 

Tagatos

Vad är det?

Tagatos är en naturligt förekommande, kalorifattig monosackarid som härrör från laktos och finns i vissa frukter, kakao och mejeriprodukter.

 

Innehåller det kalorier eller näringsvärde?

Tagatos innehåller cirka 1,5 kalorier per gram, vilket är mindre än de 4 kalorier per gram som finns i vanligt socker.

Det har minimal effekt på blodsockernivån och insulinresponsen. Det bör inte vara beroendeframkallande eftersom det härrör från laktos, som är känt för att inte utlösa en dopaminreaktion.

 

Finns det några potentiella hälsoeffekter?

Tagatos kan orsaka milda mag-tarmbesvär som illamående, diarré och uppblåsthet. Dessa biverkningar observerades vid doser på 30 gram per dag.

Mer forskning behövs, men tidiga resultat tyder på att tagatos kan hjälpa till att reglera blodsockernivån, vilket gör det till ett bra val för diabetiker.

 

Är naturliga sötningsmedel bättre än artificiella sötningsmedel?

Juryn har ännu inte fattat sitt beslut, men experter menar att det finns anledning att överväga naturliga sötningsmedel.

Naturliga sötningsmedel har färre potentiella biverkningar. Vi får en sötma som är lättsmält, som inte höjer blodsockernivån, inte orsakar insulinrespons och inte gör kroppen mer benägen att lagra fett.

 Artificiella sötningsmedel kan förknippas med andra faktorer, såsom magbesvär och eventuell insulinresistens. Vad som är bäst beror på individens behov och mål.

 

Både användningen av naturliga och artificiella sötningsmedel har sina för- och nackdelar, men det råd som dietister gärna ger är att användning av naturliga sötningsmedel i små mängder i regel är fördelaktigare.

Många sötningsmedel absorberas bara delvis och når därmed tjocktarmen, vilket innebär att de påverkar mikrobiotan. Vissa studier tyder på att detta kan påverka vår tarmhälsa.

Det finns även andra studier som kopplar användningen av artificiella sötningsmedel till tillstånd som fetma och cancer, men det är viktigt att notera att forskning pågår och att många av de studier som visar dessa samband har utförts på djur, inte på människor.